De senaste åren har vi bevittnat ett flertal stora kriser: en pandemi, ett krig i Europa och nu en ekonomisk recession som tvingar oss att se över alla utgifter en extra gång. Under det senaste året har dessutom energikostnaderna ökat explosionsartat, och då i synnerhet gas- och elpriserna.

Kostnaderna svider för de flesta även om man inte har el eller gas som sin primära uppvärmningskälla. Till och med priset på vanlig elförbrukning har nämligen stigit så våldsamt att det i en del fall kan handla om en mångdubbling av utgifterna jämfört med för bara ett år sedan.

Hur stor blir nästa räkning?

Den ekonomiska osäkerheten har fått många att hålla hårdare i slantarna, och det är förståeligt eftersom det i realiteten ofta ganska oförutsägbart hur stor nästa elräkning blir. De svängande elpriserna beror bland annat på väder och vind som driver vindkraftverk och vattenkraft både hos oss och hos våra skandinaviska grannar, samt tillgången och efterfrågan på gas och andra bränslen som används av kraftverken.

Vi har sparat energi förut

Därför kan det kännas som om du som konsument och vanlig medborgare helt saknar förmåga att påverka hur stora räkningarna blir. Men du har faktiskt stort inflytande, för genom att sänka din egen energiförbrukning, inklusive el, minskar du också efterfrågan och därmed priset.

För dig personligen innebär det naturligtvis också att du behöver betala för färre kilowattimmar. För 20 till 30 år sedan använde vi oss av enorma mängder ström för att lysa upp våra hem med glödlampor som vanligtvis drar 60–80 watt styck. På den tiden försökt man i bästa fall vara uppmärksam på att spara ström genom att skaffa förgreningsdosor som automatiskt kunde stänga av flera apparater på en gång.

Apparaterna drar mindre ström

Strömslukande glödlampor ersattes först av lågenergilampor och sedan av LED-lampor, vilket minskade strömförbrukningen för belysningen till en tiondel. De stora besparingarna med att byta ut de gamla glödlamporna fick också många av oss att glömma bort att spara på allt annat som använder ström – med god hjälp från privatiseringen av elmarknaden och låga priser på el.

Den tidens tips för att spara el och förgreningsdosorna finns dock kvar, och är lika viktiga nu när elpriserna stiger kraftigt. Lyckligtvis kan även tillverkare av vitvaror och elektronik hjälpa oss att spara el, bland annat tack vare EU och energimärkningen finns det idag strängare krav på hur mycket el en frysbox, TV eller dator får använda. Därmed kan du spara ström genom att kontinuerligt byta ut hemmets elektriska enheter – även om de bara är några år gamla.

Du kan göra mycket själv

Det kan vara värt att fundera över om du ska byta somliga av hemmets apparater i förtid, om det finns några besparingar att göra på apparatens förbrukning. Det kan du ta reda på genom att till exempel titta på din befintliga TV och dess förbrukningssiffror, eller låna en wattmätare för att själv kontrollera hur mycket ström TV:n använder när du använder den.

Jämför siffrorna med förbrukningen för den TV du överväger att ersätta den med. Besparingen kan i många fall täcka investeringen inom loppet av några år. Du behöver dock inte byta ut alla apparater för att spara pengar på elräkningen. Det finns mycket att spara bara genom små beteendeförändringar.

Du kan till exempel vänja dig vid att alltid slå av strömbrytaren när du har tittat färdigt på TV:n eller använt skrivaren, så att de inte drar onödig standby-ström. Var för sig drar de kanske bara några få watt, men totalt över ett helt år blir det ändå märkbar skillnad om du tar för vana att stänga av utrustningen helt. Om du har ett rörligt elpris och en fjärravläst elmätare går det dessutom att spara mycket pengar genom att vänta med att använda de mest strömslukande apparaterna tills strömmen är billigast.

Det kan till exempel röra sig om att starta diskmaskinen eller tvätta kläder, men det kan också löna sig att vänta ett tag med att använda laserskrivaren tills priset är som lägst. Allt detta kan du läsa mycket mer om på de kommande sidorna.

Detta innehåll är enbart tillgängligt för prenumeranter

Logga in i Fördelszonen för att se innehållet.
Är du inte prenumerant? Prova för bara 29 kronor
  • Som prenumerant får du:
  • Tillgång till fler än 500 säkra och testade program
  • Steg för steg-guider på svenska
  • Tillgång till forumet där du kan ställa tekniska frågor dygnet runt
  • Tester av nya produkter
  • Digitala utgåvor av de tolv senaste numren
  • Tidningen hem till din brevlåda
Allt innehåll i Fördelszonen har valts ut av PC-tidningens redaktion och är fritt att hämta för tidningens prenumeranter. Allting har kontrollerats för virus och andra säkerhetshot med marknadens mest effektiva säkerhetsverktyg. Prenumeranter på PC-tidningen kan alltid ställa frågor om programmen och övrigt innehåll i Fördelszonen till vår support via PC-tidningens forum www.pctidningen.se/forum.